Spelkulturen har råkat ut för precis samma negativa moralpanik som alla nya medieformer har. Det är slöseri med tid, förstör hjärnan och är orsaken till allt som är fel med den yngre generationen. Först var det faktiskt böcker som råkade ut för denna beskyllning, sedan tidningar, radio, TV och nu till sist tv- och dataspel. Många äldre människor har bestämt sig för att det enda som man lär sig från spel är våld, men alla som har spelat något i mer än en timme vet att man lär sig mycket även från enklare spel.
Språkutveckling
Första punkten, och en mycket viktigt sådan, är den språkutveckling som kan ske genom spelande. De flesta spel går antingen ut på samarbete med andra eller att lista ut någonting, och en nyckelfaktor för att lyckas med båda är att man effektivt kan kommunicera med de andra spelarna eller läsa sig fram till de ledtrådar som behövs för att nå spelets slut. Detta gäller både eventuella modersmål och engelska.
Logiskt tänkande och kreativitet
Inte alla spel ger dig all information du behöver på ett bräde utan kräver istället olika former av logiska resonemang, vilket tvingar spelaren att utveckla sina tankemönster. De mindre logiska kopplingarna, såsom de som måste göras i spel som Monkey Island och liknande, är istället övningar i kreativitet. Både kreativt och logiskt tänkande är förmågor som ses som positiva på arbetsmarknaden och som människor har både nytta och nöje av i sina dagliga liv.
Historia
Visst stämmer det att långt ifrån alla spel är historiskt korrekta, men man kan ändå få ett hum om hur det var i olika delar av världen vid olika tidsåldrar och lära sig terminologi och grundläggande mytologi från dessa. Spel såsom Backpacker är allmänbildande rent generellt och lär både barn och vuxna en enorm vidd av ämnen. Det finns även spel som integrerar konsthistoria. Ofta har många spel historiska eller mytologiska kopplingar, men har fritt utvecklat skeenden och händelser.
Resurshantering
I många spel är resurshantering en grundläggande del av spelet. Om du spelar realtidsstrategi måste du planera och se till att bygga rätt sorts enheter av de befintliga resurserna, som tar tid att samla ihop, för att kunna motverka dina motspelares enheter. Det handlar om både pengar, naturresurser och elektricitet. Dessutom behöver elektroniken som man spelar på också el, till exempel från GötaEnergi, och en optimal balans mellan kraft och kylning är viktigt. Man kan förstås också spela retrospel som sällan kräver mycket resurser från dagens utrustning.
Samarbetsförmåga
Spelande kan även utveckla förmågan att samarbeta i grupp. Ofta går det ut på att man väljer sin roll och sedan agerar strategiskt utifrån de egenskaper som man tilldelats. Det återspeglar hur man i vardagen använder sina styrkor för att hjälpa hela gruppen medan individuella svagheter vägs upp av andras styrkor, och som grupp når man bästa resultat. Barn som spelar en måttlig mängd datorspel har visat sig ha bättre empatiförmåga än både de som inte spelar alls och de som spelar för mycket.
Reaktionsförmåga
Actionspel utvecklar reaktionsförmågan och synen, så även den genre av spel som får mest negativ publicitet har positiva effekter.